Onödiga utgifter staten

Totalt ger det Sveriges invånare en gemensam kassa på 2 300 miljarder kronor på ett år.¹ I den här rapporten gör Kunskapsverket en unik sammanställning av hur stat, kommuner och regioner genom politiska beslut väljer att använda de pengarna. Vad är stort och litet?
‍

Verksamheter: välfärdstjänsterna dominerar

Cirka 54 procent av vår gemensamma kassa går till att betala löpande utgifter i verksamheter som till exempel sjukvården och rättsväsendet (polis, domstolar och fängelser).

Mellan 2001 och 2021 har investeringarnas andel ökat från 8 till 10 procent (diagram 16).
‍

Den största förändringen syns inom transportinvesteringar. Totalt lägger de flesta löntagare mindre på egna utgifter än vad de betalar i skatt.

‍

Kunskapsverket är en politiskt och ideologiskt oberoende stiftelse vars mål är att bidra till konstruktiva samtal genom att förmedla kunskap baserad på tillgänglig statistik och relevant forskning.

‍

Minskningen gäller dock inte pensionärerna. Utbetalningarna i form av den allmänna pensionen och pensionsrelaterade bidrag har ökat från 14 till 15 procent av de totala utgifterna. Bostadstillägget för pensionärer (10 mdkr) är lika stort som verksamheter för rekreation och sport (9 mdkr). Som andel av de totala utgifterna på 2 300 miljarder kronor utgör välfärden 40 procent.

Näst efter välfärden kommer utgifter för rikets styrning och generella myndigheter, som till exempel Regeringskansliet och Skatteverket.

Först vill vi titta mer i detalj på de stora välfärdsverksamheterna.
‍
‍

‍

Utgifterna för välfärden domineras av ett par områden (diagram 3). Inom sjukvården har till exempel antalet yrkesaktiva läkare ökat med 65 procent sedan 2001 och antalet sjuksköterskor med 24 procent.

‍

Även grundforskning får en betydande del av investeringspengarna. Investeringar inom välfärdsområdet har också ökat, framför allt inom för- och grundskola. Den största delen av omfördelningen går till Sveriges cirka 2,3 miljoner pensionärer. Vad spelar det för roll?
‍

En vanlig löntagare betalar drygt hälften av sin bruttoinkomst i skatt.

‍

‍Analysen omfattar tre avsnitt där vi visar fakta i diagram och ger förklaringar i text:

‍

1. Vill du veta hur pengarna används i dag? Under samma period har försvarsinvesteringarna sjunkit markant. Omsorgen har ökat från 13 till 14 procent och utbildning från 10 till 12 procent av de totala utgifterna (diagram 12).³
   ‍
   

   En större andel pengar till välfärden har möjliggjorts av markant lägre ränteutgifter för stat, regioner och kommuner.

   
   ‍
   

   Grafiken nedan visar att mer än hälften av pengarna går till verksamheter, en dryg tredjedel till omfördelning och en tiondel till investeringar. I relation till välfärdstjänsterna är de övriga verksamheterna små. Väljarna säger samtidigt att de viktigaste frågorna är sjukvård och utbildning.
   
   

   Utvecklingen reser flera frågor.
   
   

   Hur kommer det sig att välfärdstjänsterna inte uppfyller väljarnas krav på kvalitet och tillgänglighet trots att en allt större andel av våra gemensamma pengar går dit?