Barrträd nya zeeland

Å ena sidan är skogshuggarhistorien ett stolt och bärande kapitel i berättelsen om Nya Zeelands väg mot självständighet, en konstitutiv del i nationens identitet om man så vill. Fransmännen lyckades fälla ett kauriträd, men övermannades kort därefter och flera dödades av maorier på platsen. Enligt mitt kryss på kartan borde jag ha nått fram till områdets enda återstående kauri, men något tycks inte stämma.

Vilket också är skälet till att det långt fram i modern tid fortlevt enstaka oupptäckta jättar djupt inne i även minutiöst karterad terräng. Regn läcker ruttna skräp i jorden vilket gör kväve, fosfor och andra näringsämnen tillgängliga för de grunda rötterna.

Nedgång i nummer

När maori anlände till Nya Zeeland för 1000 år sedan täckte kauriträd mycket av norra hälften av Nordöarna.

Nära ingången hänger en parad med oljemålningar och fotografier på tusenåriga kauriträd – Tane Mahuta och Te Matua Ngahere är bara två i raden. Även Nya Zeeland hade sina bush-poeter, även om de inte alls var lika kända. Samtidigt representerar de förbindelser av ett helt annat slag. Planen chockerade många naturvänner och år 1952 ledde den till Nya Zeelands första nationella naturskyddsstrid som slutligen resulterade i att stora delar av skogen skyddades.

Några kauriträd har dock inte fällts i området på drygt tre decennier. Det är ibland färgat för att göra det till en grön nyans eller en rik, mörkbrun.

Kauri Resin

När en gren bryts från en kauri eller barken skärs, utstrålar kauri ett harts för att förhindra att rött eller vatten kommer in i trädet. Ungefär mitt i skogen, bara några stenkast från vägen, står ett av Nya Zeelands i särklass mest berömda turistattraktioner.

Trots det rymmer den maoriska föreställningsvärlden en animistisk syn på naturen i allmänhet och skogen i synnerhet.

Maoriernas uppfattning om de väldiga kauriträden – kauri är för övrigt ett polynesiskt ord –  bottnar i en djupgående kosmologi. Den är annars en vacker fågel tillhörande en australisk storfamilj som specialiserat sig på nektar vilket betyder att kauriträden inte hade någon betydelse för dem.

Som de höga och spensliga slanor med besynnerliga spetsiga blad försedda med vassa bakåtriktade förhårdnader, likt hullingar på en fiskekrok, vilka växer intill Te Matua Ngahere.

Maorierna kallar trädet med de lansettlika bladen för Horoeka och det är de helt unga träden, under tjugo år, som är så smala. Det är ett havsspråk som speglar oceanens vågor.

Nyheten fick tusentals människor att omgående dra ut på gum-fälten. De är i princip samma historia som drabbade potatis vid mitten på förrförra seklet. Och i betraktandet av det vilda vi möter vårt eget inre.

3. Timret sågades till plankor som blev till hus; i princip hela Auckland är gjord av kauri och detsamma gäller åtskilliga städer på Nya Zeeland och i New South Wales och Victoria.

Då spreds rötan, i form av svampen Phytophthora infestans, västerut till Europa från USA med ödesdigra konsekvenser.

Det var länge osäkert vilken svamp som attackerar kauri och om det också är en organism som kommer utifrån. Dikten The Stumps, stubbarna, är ett gott exempel:

There are stumps upon the hillside,
Where the English grasses grow,
Where the cattle of the Northland
Wander grazing, to and fro;
Where a bygone kauri forest
Of a thousand mighty trees
Reared its head above the ridges,
Sighing softly in the breeze.

They are dead and gone for ever,
And the men who felled them too;
They are vanished from the mountains
Where their precious timber grew.
In a wayside village graveyard
They for ever lie at ease,
And around them is the bushland
And the glory of the trees.

Do their souls in some far Heaven
Wander round a forest hill?
Do they sing an old-time chorus,
As they fall the timber still?
Do they tell the same old stories
As, with axe across their knees,
They are sharpening-up at “smoko”,
Under ghostly kauri trees?

They are gone, but not forgotten,
For the stumps are there, to show
How they toiled and laughed and battled
In the bush of long ago.
And we’d like to think they’re dwelling
By some brighter, blue seas,
In a kauri bush Valhalla,
With the spirits of the trees.

4.

Många fartyg har gått i kvav här, men inget på platsen vittnar om den forna dramatiken. Skulle det jämföras med något motsvarande i Sverige är det knappast Rumskullaeken utan en kombination av kungliga slottet, Vasaskeppet och Visby ringmur.

Vid sidan om det uppenbara, att det är ett minst sagt ärevördigt gammalt träd som grodde ungefär samtidigt som Jesus föddes, det vill säga långt före såväl maoriernas som pakehas ankomst, intar jätten något så rart som en centralposition i nationens identitet.

Detta träd, som kallas The Great Ghost, brändes 1890. I litteratur och folkkultur karaktäriseras de av utpräglad heder, flit och ärlighet; de slet i sitt anletes svett och förvandlade kauriträden till pengar.